Kunskapsdag för Världsarvet Hälsingegårdar 5 november 2025
För 6:e året arrangerades Kunskapsdag för Världsarvet. En dag där världsarvet står i fokus med inblickar och utblickar. En dag för nätverkande och diskussion. En dag att höja kunskapen när det gäller ett av världens mest unika kulturarv; Världsarvet Hälsingegårdar.
Det var ett fullmatat program som presenterades för de hundratalet deltagare som samlades på Bollnäs Folkhögskola. Representationen var som vanligt bred. Kunskapsdagen riktar sig till personer som på ett eller annat sätt arbetar med, har ansvar för eller är intresserad av Världsarvet Hälsingegårdar, dvs gårdsägare, tjänstepersoner, politiker, forskare, museimedarbetare, strateger, guider med flera. I år diskuterades betydelsen av virke och hantverkskunnande, hur världsarvet skyddas vid konflikt, världsarvspedagogik i praktiken och mycket annat
Frida Stål, ordförande i Kultur- & kompetensnämnden vid Region Gävleborg
Frida Stål, Kultur- & kompetensnämndens ordförande vid Region Gävleborg öppnade Kunskapsdagen och beskrev på ett fint sätt både Världsarvet Hälsingegårdar och Världsarvet Skogskyrkogården, två till synes skilda världsarv men som i grunden har liknande grundtoner.
Rätt virke på rätt plats, Linda Lindblad från Hantverkslaboratoriet
Linda Lindblad är universitetslektor vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, men också verksam vid Hantverkslaboratoriet i Mariestad. Hon arbetar brett inom det byggnadsantikvarisk fältet, skriver vetenskapliga artiklar med titlar såsom “Challenges in Pine Tar Production and Practices for Sustainable Preservation of Swedish Wooden Heritage”eller “Re-inventing vernacular log timber knowledge systems for future regenerative building”
Linda Lindblad, Hantverkslaboratoriet
Att Linda brinner för att äldre hantverkskunnande inte ska gå förlorad samt intresse för material och teknikspår stod helt klart under Kunskapsdagen. Tillgång på virke av hög kvalitet är en förutsättning för att kulturmiljövården ska kunna förvalta och underhålla skyddad bebyggelse. Lindas föreläsning handlade om hur rätt virke ska hamna på rätt plats, för en hållbar kulturmiljövård i framtiden.
Ta del av presentationen: Rätt virke på rätt plats, Timmerhuset (pdf)
Utblick världsarv:
STEVNS KLINT; Danmark. Eva Waldorff, Site manager Stevns Klint
Att berätta om världsarvet är en del av åtagandet när ett objekt blivit upptagen på Unescos världsarvslista. Under Kunskapsdag är det därför viktigt att presentera andra världsarv, både nationella, men också de som utsetts utanför våra gränser. I år, då den Nordiska Världsarvskonferensen arrangerades av världsarvet Stevns Klint, föll det sig naturligt att bjuda in våra danska kollegor för att berätta om detta fantastiska och på samma gång märkliga världsarv.
Eva Waldorff, site manager Stevns Klint
Stevns Klint skapades för mer än 65 miljoner år sedan av kalk och krita. Klinten är 15 kilometer lång och upp till 41 meter hög. Där i finns några speciella skikt, som markerar tidsepoken när dinosaurierna dog ut. Något som var extra spännande att höra var om det arbete som görs tillsammans med lokalbefolkningen och vad det engagemanget betyder för världsarvsarbetet. Att kommunicera mellan varandra är en viktigdel och deltagarna på Kunskapsdagen fick också de prova på att speed-möta varandra.
Ta del av presentationen: Utblick Världen: Stevns Klint (pdf)
Blue Shield; hur skyddas världsarvet vid konflikt? Karin Gadde Jennische, världsarvssamordnare Länsstyrelsen.
Att skada ett kulturarv i krig är ett krigsbrott. Och det är också allmänt känt att vill man verkligen skada ett folk så är förstörelsen av kulturarvet; den kulturella identiteten synnerligen brutalt och tyvärr effektivt. I den oroliga tid som vi lever i ingår det nu, som en del av totalförsvaret har Länsstyrelsen därför fått i uppdrag att märka ut viktiga kulturegendomar, såsom världsarvet Hälsingegårdar. Märkningen sker genom en så kallad Blue Shield som sätts upp på varje utvalt ställe. Karin Gadde Jennische förklarade hur detta går till och vilka förpliktelser Länsstyrelsen har gentemot kulturarvsobjekt.
Karin Gadde Jennische, världsarvssamordnare Länsstyrelsen Gävleborg
Märkning på världsarvsgården Kristofers i Stene
Ta del av presentationen: Blue Shield (pdf)
Världsarvscentrum – från idé till verklighet. Tove Damholt, Stevns Klint Experience
Idén om ett världsarvscentrum för Världsarvet Hälsingegårdar har funnits länge. Idag finns fem olika besökscentrum: Ol-Anders i Alfta, på Gästgivars och på Erik-Anders och på Stenegård som sedan i somras kamperar med Lill-Babs museum. Och sen har vi också Bortom Åa i Fågelsjö. Men ett sammanhållet Världsarvscentrum för forskning, visning, för att kunna berätta den gemensamma historien – ja den aktualiserades ytterligare när Hälsinglands Museum tog initiativ till en förstudie i frågan. Ett världsarv som gjort den här resan är just Stevns Klint som med sitt Stevns Klint Experience lyckats med förankring, finansiering, bygge, utställningsdelar och inte minst drift. Under Kunskapsdagen delade Tove Damholt med sig av de erfarenheter som dragits i Stevns Klint.
Tove Damholt, Stevns Klint Experience
Ta del av presentationen: Världsarvscentrum – från idé till verklighet (pdf)
Mot en framtidsagenda för Hälsingegårdarna. Cornelius Holtorf, Unesco chair on Heritage Futures
Cornelius Holtorf är professor i arkeologi och innehar en UNESCO-professur som framtidsforskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hans forskningsintressen ligger inom samtida arkeologi, kulturarvsteori och kulturarv. Cornelius har jobbat länge med framtidsfrågor, bland annat inom Heritage Future-projekt och i samarbete med ICOMOS (International Council on Monuments and Sites). Han forskar om hur dagens förvaltning av kultur- och naturarv relaterar till framtiden och är den första svenska Unescoprofessuren inom området kultur. Till Kunskapsdagen var siktet inställt på hur Hälsingegårdarna relaterar till framtiden. Efter föreläsningen fick deltagarna själva formulera svaret på frågan ”Utifrån Världsarvet Hälsingegårdar; vad kan bäst visa vägen till en hållbar och fredlig värld för framtida generationer?”
Cornelius Holtorf, innehavare av Unescoprofessuren vid Linnéuniversitetet i Kalmar
Ta del av presentationen: Mot en framtidsagenda (pdf)
Utifrån Världsarvet Hälsingegårdar; vad kan bäst visa vägen till en hållbar och fredlig värld för framtida generationer?
Anders Erik Ädel – Målerierna och världsarvet. Anders Assis, Ljusdalsbygdens Museum
Världsarvet Hälsingegårdar handlar om bönders byggande och hur de smyckade hela hus och stora salar för fest. Det är målerierna, tapeterna, schablonerna, marmoreringarna i sju utvalda gårdar som ÄR Världsarvet. Bönderna var beställare – målarna var utförare. Men vilka var dom? Var kom dom ifrån och vad drev dom? Målade de själva, eller var hela familjen på plats. Nu sätter vi fokus på måleriet utifrån de som höll i penseln.
Anders Assis, Ljusdalsbygdens Museum
Skoldagar på Gästgivars - Tina Lindberg Claeson, Region Gävleborg, Cia Ohlson Hälsinglands Museum, Katharina Håkansson Bollnäs kommun Britta Hansers Gästgivars.
På förra årets Kunskapsdag presenterades det stora pedagogiska materialet som världsarvspedagogerna tagit fram. Men det ska ju omsättas i verkligheten. Under våren samlades därför flera aktörer och tillsammans sjösattes världsarvsdagarna på Gästgivars. Ett riktigt riktigt lyckat koncept där 3:djeklassare från Bollnäs Kommun fick prova på schablonmåleri, timring, dans och lekar, samt få stor kunskap kring Världsarvet Hälsingegårdar.
Tina Lindberg Claeson, Region Gävleborg, Cia Ohlson Hälsinglands Museum, Katharina Håkansson Bollnäs kommun och Britta Hansers Gästgivars
Utblick världsarv i Sverige:
Struves Meridianbåge; Danmark. Dan Norin, världsarvssamordnare
Idag finns det 1248 världsarv i 170 olika länder. Sverige har 15 utsedda världsarv och Världsarvet Hälsingegårdar är det senast utsedda. För att förstå bredden av de världsarv som finns i Sverige har vi varje år fått stifta bekantskap med ett annat svenskt världsarv och i år har vi kommit till ett otroligt spännande och speciellt världsarv. Det är nämligen vårt enda transnationella världsarv som sträcker sig över 10 länder. Dan Norin är världsarvssamordnare för världsarvet Struves Meridianbåge.
Dan Norin, samordnare vid Världsarvet Struves meridianbåge
Ta del av presentationen: Dan Norin Struves-meridianbage (pdf)
Världsarvsbakelse!
Under hösten har Världsarvet Hälsingegårdar samarbetat med Matvärden och tre bagare/konditorer från Hälsingland; Linbageriet i Alfta, Rådis i Söderhamn och Janssons Bröd i Ljusdal. Tillsammans har aktörerna bakat sig fram till det som nu har blivit vår Världsarvsbakelse. Och under Kunskapsdagen var det premiär.
Förhoppningen är att bakelsen ska finnas till försäljning och att man dessutom ska kunna baka den själv. Recept kommer att publiceras på Matvärdens och Världsarvets respektive hemsidor. Till bakelsen följer också en text som beskriver bakelsen och tanken bakom.
Världsarvsbakelse från Hälsingland
”Att tillvarata alla resurser, från jord och skog, var grunden till Hälsingeböndernas välstånd. Grödorna, mjölken, bären, fisken och köttet; allt förädlades för att sedan serveras både till vardags och till livets stora fester. De vackra, färgstarka, dekorerade festsalarna på Värdsarvsgårdarna har inspirerat till en Världsarvsbakelse med smaker som är djupt rotade i såväl matarvet som världsarvet.
Bakelsens smakrika och gedigna botten är bakad på kulturspannmålen svedjeråg och dalavete som blandats med syran från Hälsingefil och sötma från honung. Ovanpå vilar en len blåbärsmousse, kraftfull i färgen likt Blåmålarns starkaste pigment från Pallars eller tapeten i prästkammarn på Bortom Åa, fast lättare som himlen i Svärdes Hans Ersons måleri på Jon-Lars och ljuvligt drömmig som marmoreringarna på Erik-Anders.
Skogens röda guld, det syrliga lingonet, återfinns i ett lager gelé - röd som färgen på hälsingegårdarna och gobelängerna i Anders Erik Ädels fantasi på Kristofers. Festernas höjdpunkt, Hälsingeostkakan, är här karamelliserad och gömd i ett lager gräddig pannacotta mjukt solkysst likt timret på Bommars. Ovanpå allt, som en hyllning till schablonmålaren Jonas Wallström är bakelsen utsmyckad med en pudrad blomma från schablonen i festsalen på Gästgivars.”
Världsarv, Biosfär och Fäbodkultur, Karin Gadde Jennische Världsarvet Hälsingegårdar, Benny Backeby Biosfär Voxnadalen, Carin Gisslén Schönning Gävleborgs Fäbodförening
Hälsingland är unikt på så många sätt. Och i Unescosammanhang sticker vår plats på jorden ut på ett speciellt sätt. Av de Unescokoncept som finns kan vi räkna in tre just på den här geografiska platsen. Världsarv, biosfär och immateriellt kulturarv – dvs Världsarvet Hälsingegårdar, Biosfär Voxnadalen och Fäbodkultur. Men vad är egentligen ett Unescokoncept och hur kan vi samarbete framgent? Till Kunskapsdagen hade representanter för de tre koncepten samlats för att reda ut begreppen och blicka framåt.
Benny Backeby Biosfär Voxnadalen, Karin Gadde Jennische Världsarvet Hälsingegårdar, Carin Gisslén Schönning Gävleborgs Fäbodförening
Ta del av presentationen: Världsarv, Biosfär, Fäbodkultur (pdf)
Nya berättelser om Världsarvet, Måns Höög
Det finns så många berättelser från olika perspektiv - och alla historier ska finnas med när Världsarvet Hälsingegårdars historia ska berättas. Inte bara böndernas, inte bara målarnas, inte bara de som bodde på gården utan den vidgade historiken – de glömdas berättelser. Kunskapsdagen har tidigare gästats av projektet Nya berättelser om Världsarvet, ett projekt från Hälsinglands Museum där unga forskare gräver tittar ner i historien och hittar berättelser som glömts bort eller aldrig kanske uppmärksammats. Sju ungdomar är engagerade i projektet – en av dem är Måns Höög som har funnit otroligt spännande dokument om de barnhemsbarn som åkte med häst och vagn från Stockholm i slutet av 1700-talet för att placeras ut bland hälsingebönder för att som det stod bli ”samhällsnyttiga varelser”. Blev dom det? Eller vad hände?
Måns Höög, projekt ”Nya Berättelser om Världsarvet”
Ta del av presentationen: Nya berättelser (pdf)
Tack alla som medverkade och tack alla som deltog!
